Jag skulle till gymmet idag, för andra gången denna vecka. Jag hade kämpat länge med flätan i spegeln, sprayat hjässan mörk med torrschampo och kammat över håret i ett desperat försök att täcka spåren utav min ätstörning. Jag frågade mammas sambo innan vi gick om det var tillräckligt förtäckt och om man kunde se min ljusa skalle igenom gliporna. Han stannade upp i sina rörelser och tystnade, jag visste att han funderade på vad han skulle säga.. hur han skulle formulera sig för att inte göra mig ledsen.

"Ja, det.. det beror ju såklart på hur håret ligger och.. det är inte så farligt. Men du Felicia, du måste börja äta igen." Hans nervösa stämma sade mig att det inte alls såg bra ut. Och jag visste ju det, jag visste det redan innan jag frågade. Men jag hade hoppats på ett mirakel utan att tänka på det faktum att magi inte existerar i min vardag. Fan vad korkad jag är. 

 

Amisa

8 november 2019 00:34

Hej Felicia!
Om du vet att du lider av en ätstörning, behöver du och dina föräldrar be om hjälp med det. Tro mig, det är inget man klarar av att bota på egen hand. Min syster fick anorexi när hon var i tonåren och hon strök nästan med av den sjukdomen. Men hon fick hjälp och kunde senare leva ett liv med en frisk självuppfattning. Nu för tiden finns ätstörningsmottagningar där du kan få hjälp med ditt problem, men du och din familj måste be om hjälp. Glöm inte bort att du är värdefull!!

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Felicia

16 januari 2020 14:25

Hej!

Vi fick hjälp hos SCÄ, men behandlingn funkade inte för mig så den är nu avslutad. Jag har övergått från anorexi till bulimi, jag har gått upp tio kilo och mitt hår har börjat växa ut igen. Nu vill jag bara gå ner på ett sunt sätt, så jag försöker hålla det på en bra nivå samtidigt som ätstörningen skriker i mitt huvud varje dag.
Jag kommer lösa detta på ett eller annat sätt.

Tack snälla för omtanken, det uppskattas verkligen! Jag blir glad av att höra att din syster kunde ta sig ur sin ätstörning, jag kanske också kommer dit en vacker dag. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Social fobi kännetecknas av en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer.” Det handlar om att inte kunna borsta tänderna framför din partner av rädsla för att ska se dig få tandkräm på hakan och bli äckl...

Nu är jag där igen, under ytan i ett oändligt, ilsket stormande hav. Ett hav så mörkt att jag inte kan se händerna framför mig när jag trampar för mitt liv. Det finns inga båtar i sikte, ingen trygg hamn, bara ren desperation, ångest och förrädiska...

Idag åker vi till pappa, jag, Jonas, Marianne och Oliver. Det känns skönt, jag behöver en paus. Nackdelen är att jag kommer röka där för jag kan verkligen inte stå emot det när jag har det framför mig. Tvärtom, jag ser fram emot det. Det är väl det s...

Jag tänkte skriva ett inlägg för jag har så många ord inom mig som vill bryta sig loss ur detta köttsliga fängelse, men när jag väl satte mig ned så verkar det som om att meningarna fattas mig. Jag kan väl försöka mig på en uppdatering efter senaste ...

Nu är det dags för den sista examinationen och min text är åt helvete. Den är verkligen skit, jag vet inte vad som hände. Jag brukar kunna formulera mig rätt väl i skrift, jag menar jag fick ändå A på förra examinationen men den här gången har det he...