Hans kärlek är sprudlande, intensiv och energisk. Påfrestande till en viss del då den fyller upp rummet vi sitter i, den vibrerar i luften och penetrerar min själ medan han iakttar mig med osäkra, melerade ögon. Han andas in mig och fångar upp hela min existens i sina händer, för ett ögonblick står jag i lågor medan ljusen brinner ut omkring oss. Den sötsliskiga smaken av förälskelse dröjer sig kvar i munnen efter hans kyssar, jag gurglar runt avskyn men ihopbitna käkar och armarna korsade över bröstkorgen... likt en mur, likt ett skydd emot det tryck som uppstår när han pressar sin kropp emot min. Mitt känslokalla jag klarar inte av att besvara dessa känslor. Hans plötsliga kramar, ivriga kyssar och trevande händer som får det att krypa i skinnet. Allt han ser är perfektion, men mina brister bränner under hans sträva fingertoppar och skrovliga handflator. Ingen kan rädda mig ifrån mitt självhat, år av mörker går ej att förgöra med vackra ord och kärleksförklaringar. Jag kommer krossa hans hjärta förr eller senare, Y var noga med att forma mig... han skapade en kopia av sig själv.

Han skapade ett monster.

 

Amisa

22 december 2019 15:09

Ingen är ett monster, inuti finns en sårad själ, en person som på något sätt själv varit ett offer. För övrigt väljer du själv vem du är, du behöver inte vara en kopia av någon annan. Det är svårt att bryta den "programmering" du fått som barn, men om du väljer att jobba på det så kommer du att lyckas.

Ett bra första steg kan vara att erkänna för dig själv att du har dessa mindre bra sidor, men att du har en vilja att förändra dessa.

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Felicia

16 januari 2020 14:27

Tack för dina kloka ord och stöttning, du har rätt i det du säger och jag ska försöka följa ditt råd. Jag hoppas bara att jag kan ändra inställning.. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Social fobi kännetecknas av en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer.” Det handlar om att inte kunna borsta tänderna framför din partner av rädsla för att ska se dig få tandkräm på hakan och bli äckl...

Nu är jag där igen, under ytan i ett oändligt, ilsket stormande hav. Ett hav så mörkt att jag inte kan se händerna framför mig när jag trampar för mitt liv. Det finns inga båtar i sikte, ingen trygg hamn, bara ren desperation, ångest och förrädiska...

Idag åker vi till pappa, jag, Jonas, Marianne och Oliver. Det känns skönt, jag behöver en paus. Nackdelen är att jag kommer röka där för jag kan verkligen inte stå emot det när jag har det framför mig. Tvärtom, jag ser fram emot det. Det är väl det s...

Jag tänkte skriva ett inlägg för jag har så många ord inom mig som vill bryta sig loss ur detta köttsliga fängelse, men när jag väl satte mig ned så verkar det som om att meningarna fattas mig. Jag kan väl försöka mig på en uppdatering efter senaste ...

Nu är det dags för den sista examinationen och min text är åt helvete. Den är verkligen skit, jag vet inte vad som hände. Jag brukar kunna formulera mig rätt väl i skrift, jag menar jag fick ändå A på förra examinationen men den här gången har det he...