Angelchat är en app där du kan hjälpa andra och själv få hjälp med diverse problem, såsom psykisk ohälsa, ätstörningar, alkoholism och dylikt. 

Jag började chatta med en flicka på 17 år, hon är så ätstörd att hon håller på att dö. 43 kg på sina 170 cm, hon tynar bort framför sin familjs ögon.

Hon unnar sig inte föda, utan vägrar äta och tuggar tuggummi för att bedöva känslan av hunger. Hon är så sjuk att hennes småsyskon frågar om hon kommer att dö snart. De är 7 år gamla. 

Psykakuten hjälper henne inte, vart hon än vänder sig blir hon nekad hjälp.. hennes mamma kämpar på och försöker hjälpa så gott hon kan, men man kan endast leda hästen till vattnet - du kan inte få den att dricka, som de brukar säga. 

Nu till det sjuka - jag önskar jag var i hennes skor. 

Det säger jag såklart inte, utan jag peppar henne till att äta och berättar om livet efter anorexia. Ett bättre liv. Trots att jag nu är kraftigt överviktig och lider utav hetsätning. 

Det säger jag ju inte heller. Jag målar upp livet som en dans på rosor, jag förgyller varje ord, varje lögn.. jag lurar henne att tro att det är ett liv värt att leva. 

Jag hatar varje sekund av varje vaken timme. 

Jag avskyr min kropp, jag villl klösa ur mina ögon ur ögonhålorna varje gång jag möter min spegelbild. Det gör så jävla ont att växa ur varenda klädesplagg och se hur magen expanderar under tröjor som glider upp över fettet och exponerar min hud för omvärlden. 

Det är vidrigt. Jag vill bara kräkas. Men jag. kan. inte. sluta. äta. Så jag bad en bön om att få vara den där döende flickan vars revben sticker fram och magsäck är tom. 

Idag grät jag för att jag inte längre lider av anorexia, medan jag med ett leende ljög för en flicka om hur underbart livet är som ”frisk”.

 

Amisa

3 september 2020 23:17

Min storasyster hade anorexia som ung, så jag förstår lite hur hennes syster mår. Jag fick ett medberoende som jag kämpat med i hela mitt liv.

Jag tror det är bra att du kan vara ärlig här med problemet du har, för problem blir alltid värre om man även ljuger för sig själv.

Jag tror det finns självhjälp grupper också för ätstörda. Kanske det skulle kännas lite lättare att ha andra att prata med som haft liknande upplevelser.

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Felicia

15 oktober 2020 14:28

Hej!

Jag förstår, det måste vara tufft att vara anhörig till någon med anorexia. Hade själv tyckt att det var jättetufft om någon i min närhet drabbades utav en ätstörning.

Jag försöker vara så ärlig mot mig själv, det går inte att blunda för problemet längre. Även om jag nu tampas med hetsätning istället för svält.

Jag ska kolla upp självhjälpsgrupper också, tack för ditt tips.. det uppskattas verkligen. Och tack för att du bryr dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Social fobi kännetecknas av en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer.” Det handlar om att inte kunna borsta tänderna framför din partner av rädsla för att ska se dig få tandkräm på hakan och bli äckl...

Nu är jag där igen, under ytan i ett oändligt, ilsket stormande hav. Ett hav så mörkt att jag inte kan se händerna framför mig när jag trampar för mitt liv. Det finns inga båtar i sikte, ingen trygg hamn, bara ren desperation, ångest och förrädiska...

Idag åker vi till pappa, jag, Jonas, Marianne och Oliver. Det känns skönt, jag behöver en paus. Nackdelen är att jag kommer röka där för jag kan verkligen inte stå emot det när jag har det framför mig. Tvärtom, jag ser fram emot det. Det är väl det s...

Jag tänkte skriva ett inlägg för jag har så många ord inom mig som vill bryta sig loss ur detta köttsliga fängelse, men när jag väl satte mig ned så verkar det som om att meningarna fattas mig. Jag kan väl försöka mig på en uppdatering efter senaste ...

Nu är det dags för den sista examinationen och min text är åt helvete. Den är verkligen skit, jag vet inte vad som hände. Jag brukar kunna formulera mig rätt väl i skrift, jag menar jag fick ändå A på förra examinationen men den här gången har det he...